måndag 21 mars 2011

Med smak av Shetland

Only  in Swedish today.
Ingen som läser min blogg har väl kunnat undgå att märka mitt intresse för spinnrockar. Framför allt olika modeller och konstruktioner av spinnrockar som tillverkats av spinnrocksmakare i vårt land.
Några av dessa tillverkare har jag lyckats utröna namnet på andra är fortfarande anonyma.
Ibland går det att se en koppling till en viss del av Sverige, ibland leder modellen tankarna även utanför landets gränser.
Som alltid är frågan om ursprung långt tillbaka i tiden oklar. Vad som är hönan och vad som är ägget, vad som kom först influenser från Skandinavien eller till.
Våra förfäder, nordmännens,  irrfärder har fört fårraser bland annat till Skottland och Island, varför inte ett vidare kulturellt utbyte, där även spinnredskap och redskap för ull använt samma "vandringsvägar" från och tillbaka till vårt land.
Häromdagen, för ungefär en vecka sedan, föll min blick på en spinnrock av en modell som inte fanns i min "samling". En liten, upprättstående spinnrock av Shetlandstyp, gjord av en man från Varaslätten , men aldrig använd som spinnredskap. Den användes som blompiedestal tills den inte längre ansågs ha någon plats.
Den blev min för en överkomlig summa och hämtades till sin nya tillvaro i fredags.

Spinnvinge och drivning fungerade men spolen satt fast. Fram med rundfil och smärgelduk och till verket.
Spinnvingens ten polerades av , spolens innanmäte filades med rundfil och efter fem minuters arbete roterade rullen fritt på tenen.
Ett drivsnöre knöts på och spinnrocken, som är dubbeldriven, kunde testas för första gången.
För att vara tillverkad på 1970-talet och använd enbart som blompiedestal, fungerade spinnrocken utan anmärkning. Lite fett i drivhjulets nav och läderfett till trampans och spinnvingens läderanslutningar för att ta bort knirkandet kommer att göra susen.

Ursprungsmodellen är troligen hämtad från Shetlandsöarna. Liz Lovick med bloggen  Northern Lace skrev, i mars 2010, om en spinnrock hon fått som gåva. Bilden på den spinnrocken är väldigt lik mitt nytillskott även om Liz rock är gjord i halv skala. Utväxlingen på min spinnrock är, trots litet drivhjul, inte så illa. Ratio 8:1 dvs spinnvingens trissa roterar 8 gånger på ett tramptag, vilket motsvarar att spinna ett ordinärt stickgarn. Nu återstår bara det roliga - att premiärspinna. Kanske garn av ull från ett av mina värmlandsfår.

Inga kommentarer: