onsdag 22 juni 2011

En saltad resa - A salted trip

 Only in Swedish today

Igår gjorde KM och jag en tur till de östligare delarna av Götaland. Resan startade 8.30 och tog i princip hela dagen.
I bilen fanns förutom husbon'n och matmor, den alltid lika positivt inställda Nellie (vår bordercollie), som mer än gärna åker med i bilen oavsett vart vi skall ta vägen eller hur lång resan är. I sitt eget utrymme kan hon både se att alla andra bilar uppför sig som de skall och ta en tupplur - en kort sådan - under resan.

Bilen var lastad med alla skinn från förra årets lamm för leverans till vårt valda beredningsföretag  i Tranås.

På vägen till vårt första stopp fick vi en liten återblick till flydda tider, en kvinna på cykel som drev 6-7 kvigor framför sig på vägen. Kvigorna travade på så snällt men tog upp hela vägen så att köra förbi var förenat med vissa risker. När vägen blev något bredare fick kvinnan samlat korna till ena sidan av vägen och vår resa kunde fortsätta. Först när vi kommit en bit förbi det trevliga ekipaget kom tankarna på kameran som låg i ryggsäckens ficka. Då var det för sent men kameran plockades fram för senare användning..

Vi passade också på att stanna till vid ett företag på vägen för att komplettera vårt materiallager.

Strax innan lunch landade vi på avsett ställe och fick möjlighet att gå igenom våra önskemål och få respons och råd angående bästa beredningssätt.
Beredningen beräknas vara klar i början av september då vi tänker hämta skinnen och diskutera/ kommentera resultatet.
Ett företag med positivt bemötande och servicevilja. Jag återkommer med resultatet i september någon gång.

På hemvägen stannade vi till i Haurida vid Åsens by som enligt Allmogefårets medlemsmatrikel skulle ha Värmlandsfår. Eftersom byn inte skulle vara öppen för allmänheten hade vi ringt och avtalat tid för att titta på bagglamm av vår ras.
Det visade sig dock att några Värmlandsfår inte fanns att beskåda, eftersom byn inte haft den rasen på ett antal år, utan där fanns istället Dalapälsfår, vilket ju inte var det vi var ute efter.
På ett (hoppas jag) någorlunda försynt sätt uppmanade vi vår kontaktperson att meddela föreningen att de inte längre hade uppfödning av Värmlandsfår.
När vi ändå var på plats passade vi på att notera en del trevliga detaljer runt byggnader och inhägnader i byn.

Bilder tillagda 23 juni 2011

Receptionsbyggnad med butik
 När vi anlände till Åsens by var gästparkeringen för vandrarhemsgäster den vi såg. Det fanns en annan entré för besökare till parken men skylten var vänd med ryggen åt oss.

Smålandsstaket.
Det fanns gott om hägnader enligt gammal modell. Enligt uppgift från en av de personer som arbetade i byn när vi kom, fanns det tre km smålandsstaket men målet var att få upp fem km. Som född smålänning gillar jag smålandsstaket och vi har också satt upp lite, dock inte några tre km.

En doldis.
I en beteshage intill vägen fick vi syn på denna halvt dolda skapelse, vilken vid närmare beskådan visade sig vara en get ivrigt frossande på bladen.



Inga kommentarer: