onsdag 23 februari 2011

Tillfälligt ur spel - Temporary eliminated

English below
Jag är, precis som titeln säger, tillfälligt ur spel. Efter en intensiv period, då jag spunnit med långdrag, sade vänster axel stopp. "Inte en rörelse till. Nu lägger du ner verksamheten!"
Det var inget annat att göra än att lyda. Dagtid fungerade det förutsatt att jag inte försökte lyfta armen. Nattetid var det för dj....
Men det finns en ljusning. Igår kväll kände jag lusten igen att ha något i händerna. Ett par halvfärdiga vantar togs fram ur gömmorna och det fungerade  - i alla fall en liten stund.
Vid läggdags kom nästa glädjetecken - jag kunde hålla boken och läsa en stund. Att läsa böcker är en av livets nödvändigheter. Jag läser jämt, mycket är facklitteratur men också en hel del skönlitteratur.
Den här veckan kom också Vävmagasinet som utvecklats till en klart mycket bättre tidskrift än den varit. Den innehåller idag flera intressanta artiklar som leder till en längtan efter fördjupning.
Vävstolarna står för tillfället helt stilla som en följd av axelproblemen  och det är inte klokt vad inspirationen och lusten att pröva idéer gör sig påminda när man inte kan.

I'm, just as the title says, temporary eliminated. After beeing intensivly spinning using  the longdraw tecnique, my left shoulder said "No you don't move no more, shut down the activity!"
All I had to do was obey. In the daytime I could manage, provided not trying to lift my arm. In the night it was hell.
But I can see the light. Yesterday evening I felt the urge to do something with my hands again. A pair of half done mittens came out of the darkness and it worked - at least for a little while.
When I went to bed I realised that it was possible to hold a book and read again. To read books are one of lifes nessecities. I read all the time, much of the books are fact books but I also read quite a lot of fiction.
This week I got my example of Vävmagasinet (Scandinavian Weaving Magazine) and I find it much better than before. The magazine have many interesting essays that makes me want to know more in dept.
My looms are for the moment quiet  due to my shoulder problem and when I can't move the inspiration och the lust to try new ideas is very obtrusive.

onsdag 16 februari 2011

FÅRrlig kärlek

Only Swedish today

Vad är det hos får som gör dem så fascinerande att föda upp och ha runt om kring sig? Varför väljer man att ha får istället för göra långa lyxiga semester/nöjesresor. Naturligtvis finns det många skilda orsaker till att man omger sig med får.
Vi, husbon'n och jag, matmor, skaffade oss får för att tillfredsställa två delar som av oss sågs som absolut nödvändiga.
  • vi hade marker som behövde betas av för att undvika att markerna växte igen
  • matmor ville utveckla vävandet med garn av egen ull istället för köpt
Våra marker är inte ofantliga men även små hemman förbuskas lätt när man inte har djur som håller efter växtligheten. Vi hade tidigare haft häst som skött den saken men när yngsta dottern skulle läsa på annat håll och intresset för ridning byttes mot andra, viktigare intressen såg vi oss tvungna att avveckla vårt hästinnehav.
Alternativet till häst var, i vårt fall, att husbon'n fick tillbringa all ledig tid i skog och mark för att hålla undan det som inte skulle växa där.

Matmor hoppade i samma veva av karriärkarusellen och fick massor av tid att fylla under tiden som hjärncellerna återtog sin ställning som nyfikna, kreativa, utvecklande och användbara medel för en trivsam och stimulerande tillvaro.
En yrkeskurs i handvävning under sent 60-tal fick bilda basen tillsammans med intresset för ull i alla former. Spinnandet av eget garn tog fart och ull från svenska lantrasfår inköptes i parti och minut. Efter att ha spunnit garn av inköpt ull under fyra år väcktes frågan om att ha egna får på gården.
Att kunna lösa både frågan  om  buskbekämpning och en aldrig sinande tillgång av  ull var tanken och det löstes genom inskaffning av ryafår.

Varför ryafår?
Matmors ambition var att producera mattgarn att använda vid vävning av mattor. Den mest lämpade fårsorten som kunde tillgodose det behovet var naturligtvis ryafår.
Vi har fött upp ryafår sedan 2003 då vi startade med tre vita ungtackor som vid köpet var betäckta. Lamm kunde alltså väntas under våren nästkommande år.
Sedan dess har vi haft sju lammkullar, den åttonde står på tur.

Ryafåret tillhör det nordeuropeiska kortsvansade lantrasfåret och har återskapats för att få fram den typ av ull som använts i gamla tiders ryamattor.  Som drivande bakom rekonstruktionsarbetet står dels Axel Nilsson, intendent för Nordiska museét och Emma Zorn  som i några besättningar i Skattungbyn och på Sollerön fann får som sedan kom att ligga som grund för dagens bevarandearbete.
Året var 1915 då  läkaren Carl Mannheimer och hans hustru Maja,  med utgångspunkt i  sitt intresse för konst och konsthantverk och med hjälp av Axel Nilsson, valde ut ett antal tackor och tog med till sin gård, Tjöstelsröd i Bohuslän. Senare fortsatte makarna Wålstedt arbetet med att bevara ryafåren.

De tackor som vi köpte 2003 av Ivar Andreasson, en av ryafårens förkämpar, var av Tjöstelsrödssläkten.

Ryafåret
Ryafåret är ett medelstort får med förhållandevis korta ben. Ullen skall vara  lång, glansig, märgfri och bestå av både bottenull och täckhår och skall ha samma karaktär både på sida och bog. (Ryafåret har inga manhår eller stickelhår som t ex Gutefåret)
Ryafårets ansikte är ullfritt och glansigt och svansen är kort, 15-18 cm och saknar ull, benen är ullfria. Det finns vita, grå, svarta och bruna ryafår. Vi har vita,svarta och bruna.
Tacka med lamm  
Ryatackorna är goda mödrar, föder oftast två lamm (flera förekommer). Brunsten är årstidsbunden (undantag finns) d v s den inträder på hösten och lammen föds oftast i mars-maj.

Vit ryabagge  

Våra får betar på naturbeten och rör sig också gärna i oländig terräng.
Ullutbytet per år är ca 3 kg varav den finaste ullen klipps på hösten. Vårullen är ofta påverkad av lammning och stallvistelse under vintern, även om våra får kan vistas utomhus året om om de så vill, och tas inte tillvara som ull av spinnkvalitet.
Idag spinner matmor inte bara mattgarn utan även stickgarn och vävgarn av ryafårets ull. Som alltid gäller det att välja rätt ull för olika saker och ryafårets ull kan, genom att den både har bottenull och täckhår, tillgodose de flesta önskemål om styrka, mjukhet och användbarhet. Ett noggrant urval av avelsdjur för att få den bästa ullen och en uppfödning som är inriktad på god ullkvalitet är av största vikt för att ha möjlighet att välja rätt ull för rätt ändamål.
Sedan 2009 har vi också Värmlandsfår. Mer om dessa senare.



torsdag 3 februari 2011

Ullkvalitet hos naturfärgad ull - Quality of naturally coloured wool

English in between
Att välja ut naturfärgad ull för bearbetning till spinnkvalitét kan ha sina sidor. Framför allt svart höstklippt ull kan ha de mest charmiga skiftningar med solblekta toppar som är lätt att falla för.

Choosing naturally coloured wool to use for spinning can be hazardous. Especially black wool sheared in the autumn/fall may show the most charming tints, with sun bleached tips, easy to succumb.
Svart ull med solblekta toppar  - Black wool with tips bleached by the sun

Men se upp!  De solblekta topparna kan var spröda och gå av vid bearbetning av ullen t ex vid kardning.
Testa hållbarheten innan du väljer användningsområde för ullen.

But beware! These tips bleached by the sun can be brittle and come off during carding. Try the sustainability before choosing how to use the wool.
De blekta topparna i närbild  - Closed up wiew of the bleached tips
En i övrigt helt OK ull kan förstöras av topparna som går av under kardningen och lägger sig som knutor i det färdiga floret.

A wool that's otherwise OK can be damaged by the broken tips showing up like neps in the carded batt.
Fatta tag upp locken och nyp av toppen  - Grip the lock and pinch off the top
Då gäller det att vara hårdhänt. Testa ullen genom att nypa om de blekta topparna och dra av dessa. Släpper toppen lätt är det bara att med tålamod gå igenom hela fällen och ta bort alla blekta toppar eller helt enkelt använda ullen till filtning.

If that happens you have to be hardhanded. Test the wool by taking a firm grip at the bleached tips and try to pull them off. If the tip is easy to remove you have to work through all the wool, remove all the bleached tips or use the wool for feltmaking  instead.
Ullrester t v, avnupna toppar t h    - Locks of wool , left and removed tops, right
Att använda ullen till tovning/filtning går under förutsättning att ullen är av ren lantras utan inblandning av köttrasgener (texel, dorset, oxford down, suffolk m fl). Det vi kallar köttrasull går inte att tova. Däremot kan den typen av ull passa som fyllning i kuddar eller leksaksdjur.Denna ull känns lättast igen på att den snabbt återtar sin ursprungliga form efter att ha kramats ihop inuti handen (det finns undantag).
Notera! Lammets första ull har en s k lammkrok som kan släppa vid kardning, framför allt om man inte klippt lammullen vid ca fyra månaders ålder utan som helårsull.Lammets ull ändrar karaktär när lammet är ca fyra - fem månader.

If you want to use the wool for feltmaking make shure the wool is pure landrace without any genes from crossbread sheeps like texel, dorset, oxford down, suffolk or others whos wool is impossible to felt.That kind of wool can be perfect as stuffing cushions or toys. This wool can be recognised as a wool that bounce back vary quickly when squeesed in the hand (there are exceptions.
Note! A lambs first wool has a hook that can be ripped off during carding, especially if the lamb isn't sheared at the age of four to five months. The lambs wool gets a different nature when the lamb is four to five month.

onsdag 2 februari 2011

Överraskningar och garn från baggull - Surprises and yarn from a rams wool

English below
Överraskningarnas tid är inte förbi. Mina tops av naturfärgad shetlandsull spunna som kardgarn är nu tvättade och bjöd på en överraskning av "stora mått". Det färdiga garnet var innan tvätt av en grovlek som kunde passa för stickor nr 3,5. Efter tvätt svällde garnet upp och kräver nu minst stickor nr 5 för att överhuvudtaget kunna stickas.
Inte precis vad jag hade förväntat mig även om ullen i vissa källor beskrivs som bouncy (fjädrande).

Dessa tops är ju inte i egentlig mening tops av fibrer som sinsemellan är av samma längd eller grovlek. Dessa består av kardad ull som sedan kammats, dragits till band och sedan kompakterats för att få ett hanterbart ullband att spinna från.
För att testa ullens krusighet drog jag av en bit av topsbandet, blötte detta i varmt vatten, kramade ur överflödigt vatten utan att rubba fibrerna och lade till tork.
Den torkade biten av tops blev till en sträv spretig massa av fibrer minst tio gånger mer omfångsrik än innan tvätt.
Den färgade ullen blev, trots volymändringen, ett användbart garn även om jag normalt inte stickar med så grova stickor. Användbart till vad? Det är inte beslutat ännu.

Shetland tops spunnet som kardgarn   - Shetland tops spun woolen
Den vita ullen som spanns med kort drag till ett"kamgarn" blev ju med dessa fibrer inte ett äkta kamgarn och inte heller till min belåtenhet efter tvätt.
Slutsats:
Färdigprocessade fibrer passar inte mig som vill se hur den ursprungliga ullen ser ut för att kunna spinna det på det mest lämpliga sättet.

Ett garn som jag däremot blev nöjd med är mitt (riktiga) kamgarn spunnet från ull från vår ryabagge. Hans ull är av det mer krusiga slaget på gränsen till gobelängull (i dess ursprungliga beteckning - med täckhår och bottenull).
Ullen tvättades och lockarna tesades (öppnades upp sidledes) och kammades med mina dubbelradiga, egenhändigt tillverkade, ullkammar.
Den kammade ullen från första kamningen lades för sig och spanns åt höger (z) som kamgarn med kort drag. Garnet behölls entrådigt, fixerades i varmt vatten på PVC-härvträn för att användas som vävgarn.
Ullen från andra kamningen spanns med  kort drag i s, åt vänster, tvinnades i z, åt höger,  tvättades och torkades utan sträckning. Garnet är glansigt och mjukt och kan användas till ett stickgarn som är både mjukt och slitstarkt.
Kamresterna kardades och spanns till ett kardgarn med långdrag. Spinnriktning som andra kamningen.Mjukt garn för kroppsnära användning. Inte slitstarkt på grund av de korta fibrerna.

Tre sinsemellan helt olika garner för tre olika behov av en och samma ull. Det kallar jag användbarhet.
Ryaull benämns ofta som oanvändbar. Detta epitet tror jag kommer av att den ull man använt inte är från får avlade för att producera märgfri ull och att spinnerskan inte är skickad att avgöra ullens kvalitet när den kommer direkt från fåret. Det gäller att välja rätt ull för att få ett garn som passar till det man tänkt göra av garnet.
Ullen från vä till hö första kamningen, andra kamningen och kardrester  -from left to right first combing, second combing  and the left overs  spun woolen.



Sometimes you might be surprised. My coloured shetland tops, spun woolen, now washed made me very surprised. Before washing, the yarn could be knitted with knitting needle  size 4 (US). After washing, the yarn bloomed and I have to use size 8 to be able to knit the yarn.
Not what I  expected  even if the wool sometimes is defined as bouncy.
These tops are not actually tops in the meaning that the wool fibers are of similar size. These are carded wool that has been combed and drawn into tops to spin from.
To test the crimp I took a piece of the top, wet it in warm water, squeezed out the water without disturbing the fibers and laid it to dry.
When dried the piece became a rough, spidery mass of fibers with at least ten times more volume than before washing.
 Although, the coloured wool was, despite the volume change, a yarn I can use even if I normaly don't knit with knitting kneedles of that size. Useful to make what? I haven't decided yet.( picture of the grey yarn)
The white wool spun worsted isn't actually  worsted due to the fibres, and I'm not satisfied with the yarn when washed.

Conclusion:
Preprocessed fibres like tops doesn't suit  me. I want to look at the original woolfibre to be able to choose the most appropriate spinning method.

A yarn I'm most satisfied with is my true worsted yarn made from combed  fibres from our Rya ram. His wool is more crimpy, nearly gobelin wool (the original type with both outer- and inner-coat).
I washed the wool, teased the locks and combed the wool using my two-row combes made by me.
The wool from the first combing was spun to the right (z) worsted with a short draw. The yarn was kept as singles, fixed in hot water on PVC-niddy-noddies to be used as weaving yarn.
The wool from the second combing was spun worsted with a short draw to the left (s), was plied to the right  (z), washed and dried without tension. The yarn is smooth with shine and suitable for knitting  both soft and hardwearing.
The left-overs from combing was carded and spun with a long draw to a woolen yarn. I spun it to the left like the second combing. It is a soft yarn for use near the skin. The yarn is not hardwearing due to the short fibres.

Three different yarns to suit three different needs from the same wool. That's what I call versatility.

Wool from the Rya sheep is many times considered not suitable for garments. I believe that comes from using the wool from sheep not bred to produce wool free from kemp and to the fact that the spinner is not able to judge the wool quality when taken directly from the sheep. You have to choose the right wool suitable for the yarn  for the intended use.