onsdag 26 december 2012

Da'n efter da'n efter da'n

Så var det annandag jul, en riktig slappardag.
Under gårdagen firade vi jul hos äldsta dottern med man som vid årets början flyttade mycket närmade oss och övriga släkten.
För första gången kunde vi fira jul hos dem. Tidigare har vi hindrats av avståndet som inte tillät att vi kunde resa fram och tillbaka under samma dag vilket är ett måste när vi har djur som skall ses till och utfodras både morgon och kväll.
Resvädret var inte det bästa. Dagen bjöd på snöblask omväxlande med moddiga vägar och regn som kunde vara underkylt.
Men eftersom KM är en säker bilförare gled vi sakta fram och kom till slutdestinationen på utsatt tid och kunde inta jullunch med kalkon och tillbehör tillsammans med alla barn med respektive och barnbarn.

Efter lunch som följdes av efterrätt, precis som det skall vara ris-ala-malta, kom gottebordet fram med hemgjort julgodis. Bland annat en supergod knäck som gillades av alla vuxna och försvann med expressfart, Mozartkulor med mera.
Och så det roligaste för barnbarnen - julklapparna.
Vi vuxna har avstått från julklappar under ett antal år men barnen får de hett eftertraktade. I år var det hälften mjuka paket från oss till våra barnbarn, åstadkomna vid symaskinerna under ett antal intensiva dagar.

En morgonrock till lilla S
Bland annat en morgonrock full med fjärilar som beundrades av både lilla S mamma och hennes moster.
Efter trevlig samvaro var det så dags att vända bilen med riktning hemåt.
På vägen varnades det via radio om ett antal trafikolyckor på vägen vi färdades. Alla orsakade av halka på grund av underkylt regn.
Efter fyra och en halv timma var vi hemma igen och efter att KM tagit hand om utfodringen av djuren kunde vi sätta oss till ro med en kopp kaffe och en skinsksmörgås.
En lång dag men mycket trevlig!

fredag 21 december 2012

Nästan Jul

Nu är det bara några dagar kvar till jul och de sista beställningarna är skickade. Nu tar vi ledigt några dagar innan det nya året börjar med nya paket både skickade och mottagna.
En beställning från ett antikvariat förväntas komma, kanske nästa vecka och en sändning från Åland som inte anlänt ännu.
Veckans tid vid symaskin har idag ersatts av bullbak och en del skall också torkas till skorpor. Hembakta skorpor är bäst.
Skorpor på gång



Nybakt vetebröd

Ikväll skall det spenderas tid vid spinnrocken. Gårdagskvällen kardades en omgång crossbred som blir lagom till att bli en spole garn ikväll.
Kardrullar av crossbredull
När denna ull är klar och ytterligare en del kardats och spunnits står merino på tur. Även den tvättad och torkad. Kardning återstår. Det får bli täta kardor för ullen är superkort.
Tvättad merinoull
Till alla er som varit våra kunder eller deltagit i kurs hos oss vill vi önska en  En riktig God Jul och ett Gott Nytt År.
Vi önskar er också välkomna till ett nytt hantverksår med massor av ull och sköna redskap.



fredag 7 december 2012

Vävredskap

Ibland kan man inte undvika att bli förvånad över människors företagsamhet.
Som ni säkert vet, tillverkar vi slöjdredskap framför allt för ullhantering men också en del vävredskap som vi säljer via vår hemsida.
Vi har också i enstaka fall tillåtit återförsäljare att sälja viss del av vårt sortiment som nålbindningsnålar och skedkrokar. Våra andra redskap har vi valt att sälja enbart genom vår webbutik av den enkla anledningen att de annars skulle bli alltför dyra och att vi dessutom vill ha den personliga kontakten med våra kunder.
.
Därför blir vi både ledsna och irriterade när vi hittar redskap, som tillverkats och sålts av oss, på andra företags hemsidor. När vi dessutom kan se vår bild på redskapet på sidan utan vårt företagsnamn angivet och till dubbla priset mot vad vi själva säljer samma redskap för, då tycker jag att man missbrukat vårt förtroende..

Redskapet det gäller i detta fall är vår gobelingaffel som finns på vår sida under rubriken "Vävtillbehör" och där kostar 190 kr. men säljs av ett annat företag till priset 379 kr.


 Vår gobelingaffel ser ut så här:.

och du hittar den här.

Den tillhör de redskap som enbart säljs av oss och är avsedd att användas för bildvävning men kan naturligtvis användas i en grindvävstol eller för vävning  med bandgrind.


(Några timmar senare)
Det företag som haft redskapet på sin sida är kontaktat och säger sig nu ha tagit bort produkten.

torsdag 6 december 2012

Att markera text eller skrika

Only in Swedish today

Internet är bra att ha. Bland annat kan man hitta information om både det ena och det andra. Att vara medlem i ett community, som det finns ganska många av, kan vara mycket givande. Där kan förekomma allt, roliga inlägg, instruktiva inlägg, konversation och diskussion medlemmarna emellan, bilder, foton, teckningar.
Någon beskriver sin tillvaro i de mest underhållande tongångar andra behöver få och finner tröst i en svår stund.
Samtal och uppmuntran behöver vi ju alla.
I de alla flesta fall är det trevligt att läsa inlägg i de fora man besöker och att också ibland få uttrycka sin åsikt.

 Men -en sak som får mig att känna mig som om jag vore tillbaka i skolåldern igen och ha uppfört mig som man inte skall göra, är de inlägg, där skribenten för att betona viktigheten i de ord man själv anser så betydande för sammanhanget att de helt enkelt inte får missas, skriver dessa med stora bokstäver. Inte ett ord utan många ord, ibland hela meningar.
Det får mig, uppriktigt sagt, att känna mig påhoppad, som mindre vetande, en som måste tillrättavisas eller inte förstår det otroligt viktiga som skrivs.

Snälla  - man kan markera sin åsikt med asterisker, * *, runt ordet om det är så viktigt att ingen kan få tillåtas att missa det viktiga ordet när man läser.  Det brukar ändå framgå av den skrivna texten vad som bör markeras.

Om man inte vet hur det - i den bästa av tider - i alla fall borde vara kan man läsa om "Vett och etikett på Internet - Netikett"    här

Och tycker du kära läsare av den här fULLständigt FÅRfärliga bloggen att det här är petitesser  - fine - det är din åsikt. Men lite eftertanke och ett försök att vara lite fin i kanten och tänka på hur man bemöter människor på Internet, när man nu inte ses i verkliga livet, kan ju i alla fall inte skada.

Ha en riktigt bra fortsättning på din dag.

fredag 30 november 2012

En förskräcklig lukt... - A terrible odor

English in between

Mycket hos oss handlar om ull och en stor del om  tvätt av ull.
Jag har tidigare gjort försök med fermentering av ull, en sorts syrningsprocess, som skall ta bort smuts och ullfett och lämna ullen ren och färdig för färgning och spänad.
Mina tidigare försök har inte varit speciellt lyckosamma men skam den som ger sig. Så för ungefär en månad sedan startades ett nytt försök, för det var väl attan om inte det skulle fungera här det som sades fungera där...
En stor balja fylldes till lagom nivå med handljummet vatten. Vattentemperaturen på startkulturen skall vara runt 40 grader för att processen skall komma igång.
Det lär vara bäst att få igång tvättningen om man använder ull med högt lanolininnehåll så det fick bli värmlandsull - en av de mer lanolinrika ullsorterna som finns att tillgå om man vill använda sig av ull från våra nordeuropeiska kortsvansade får.

Much in our place are  about wool and a large portion of the washing of wool.I have previously experimented with fermentation of wool, a sort of acidification process, which will remove dirt and wool grease and leave the wool clean and ready for dyeing and spinning. 
My previous attempts have not been particularly successful, but shame on giving up trying. So about a month ago, a new trial was started, because if it would work there, it should work where ... 
A large bowl was filled to the proper level with hand warm water. The water temperature on the starter should be around 40 degrees for the process to get started.
It is said to be best to get started washing if you use wool with high amount of lanolin so it had to be wool from  Wärmland sheep - one of the more lanolin rich sorts of wool  available if you want to use the wool from our Northern European short-tailed sheep.



Ullen lades, för säkerhets skull, i nätsäckar. En orsak till detta är att säckarna håller ullen på plats i just säcken och man skall undvika att få med ull i avloppet som lätt slammas igen av ullfettet. En andra orsak är att man på detta sätt slipper att hantera ullen med händerna.

 The wool was placed, in net-bags. One reason for this is that the bags hold the wool in place in the bag and you should avoid getting the wool into drains that can easily become clogged by the wool grease. A second reason is that in this way We don't have to deal with the wool with your hands.



Första omgången ull skall ligga ca en vecka för att processen skall komma igång. Min ull låg två och en halv vecka innan det kunde skönjas någon sorts förändring i vattnet. Ett tecken på att det finns en pågående process kan vara att det bildas en hinna på vattenytan en annan är den intensiva, påträngande doften (stanken) som påminner om en blandning av kattkiss och blomvatten som stått för länge.
Min första omgång ull stod också utan lock och en mer och mer oanjenäm odör spred sig från tvättstugan i husets källarvåning till första bostadsplanet. Till och med i trappan till andra våning kunde man känna denna förfärliga stank.

First round wool should be about a week for the process to get started. My wool was two and a half weeks before it could be seen some sort of change in the water. A sign that there is an ongoing process may be a film on the water surface,another is the intense, intrusive smell (stench) that resembles a mixture of cat pee and floral water that has stood for a long time.

My first round of wool was also uncovered, and a more and more unpleasant  odor spread from the laundry room in the house's basement to the first storey. Even when in the stairs to the second floor you could feel this terrible stench.


Steg två bestod av att skölja nätpåsarnas innehåll och överleva utan alltför stora men.
Utrustad med plasthandskar och skyddsförkläde, för att undvika spill, lyftes säckarna ur baljan och fick rinna av i tvätthon. Nu kanske ni förstår varför nätpåsarna kom till nytta.
Ullsäckarna centrifugerades i tvättmaskinen, sköljdes upprepade gånger i vatten med samma temperatur som tvättbadet höll och inspekterades sedan för att beskåda resultatet.

BEDRÖVLIGT!
Den ullen var i n t e ren. Nytt tvättvatten med tvättmedel i - låta ligga i tjugo minuter - upprepa tidigare procedur med sköljningar med centrifugering emellan. Nu var ullen så ren som jag önskade men inte utan lanolin.. På nästa fäll!
Efter ytterligare fem fällar i samma vatten och mer än fjorton dagar till blir fällarna snabbare rena (med viss modifikation) och "tvätten" kräver nu enbart två dagar per fäll med efterföljande lätt tvätt i vatten med några droppar tvättmedel (för ull) och  tre sköljningar och centrifugering mellan varje sköljning.
Badet luktar fortfarande förfärligt men förvaras nu under ett lock av byggplast som lyfts enbart när ullen skall lyftas i eller ur badet.
Ullen ligger två dagar i badet och under den tiden torkar de färdigtvättade fällarna i brödbackar placerade på galler över vedspisen.

Step two consisted of rinsing the netbags content and survive without too much damage. 
Equipped with plastic gloves and apron, to avoid the waste water, I lifted the bags from the scabbard and drained it in the zink. Now maybe you understand why the net-bags came in handy.

The wool-bags was spin-dried in a washing machine, rinsed several times in water with the same temperature as of the bath, was then inspected  to view the results.

Terrible! 

The wool was not  clean. New water wash with detergent in - let lie for twenty minutes - repeat previous procedure with the rinses with a spin-dry between. Now the wool is as clean as I wanted but not without lanolin .. Try the next batch of wool! 
After another five batches in the same water, and more than a fortnight to get all the wool  clean (with some modification)  the wool now requires only two days per each bath, with subsequent easy washing in water with a few drops of detergent (for wool),three rinses and a spin-dry between each rinse. 
The bath still smells terrible but now kept under a lid of plastic sheeting which is lifted only when the wool has to be taken in and out of the bath. 
The wool is two days in the bath and in that time the allready washed wool become dry, placed  in bread crates on a rack over the wood stove.



Metoden passar bäst att utföra i ett väl ventilerat varmt utrymme, på behörigt avstånd från människor med en doft- (eller snarare ) odörkänslig näsa liknande min.
Tidsvinst  - definitivt inte
Arbetsbesparande  - nja
Vattenåtgång  - mer än för traditionell tvätt
Energiåtgång för att värma vatten  - liten eftersom man använder kallt -ljummet vatten

Förutom tvätt av ull handlar det om spånad. En trevlig liten sändning kom från de djupa skogarna med ull vars ursrung finns hos våra norska vänners får.
Flera olika sorters spelsau som jag bara hunnit slänga en liten hastig titt på, crossbred som är just det som namnet antyder, korsningsull, finfibrig av okänt fårslag. Den ullen fick ett bad i ovannämnda vatten och har sedan handkardats med täta kardor till kardrullar och efter prov med en liten turkisk slända och en rysk slända nu spinns på min Joy med högsta utväxlingen som är 16:1. Ullen flyter lätt och spinns med långdrag med mycket snodd.
Här gäller det att tungan rätt i mun och rätt känsla i händerna för att få rätt snodd och inte låta garnet dra på för tidigt. Ullen är kort! De längsta lockarna är bara fem cm. Övervägande delen av ullen är mellan tre och fyra cm. Här är det välkardade kardrullar som gäller och ett medvetet spinnande. Garnet blir supertunt och det går många kardrullar på en spinnrocksspole som kan ta ca 80 gram garn spunnet med utväxling 8,5:1, ca 2500 m tvåtrådigt garn per kilo.Detta garn har jag inte mätt grovleken på ännu men det är mååånga meter redan på rullen och det är tunt.
  
The method is best suited to perform in a well ventilated warm area, away from people with a fragrance (or rather) odor sensitive nose like mine.

Time savings - definitely not

Laborsaving - well

Water consumption - more than the traditional washing

Energy used to heat water - small as it uses tepid water







Besides washing wool, it is about spinning. A nice little shipment came from the deep forests of wool whose ursrung available from our Norwegian friends get.

Several different kinds spelsau as I only had time to throw a little glance at, crossbred that is exactly what the name implies, korsningsull, fine fibrous of unknown fårslag. The wool had a bath in the waters above and has since handkardats with frequent mitts to kardrullar and after the test with a small Turkish dragonfly and a Russian distaff now spun on my Joy with the highest ratio is 16:1. The wool flows easily and spun with long strokes with much twist.

You have to have the tongue right in the mouth and the right feeling in your hands to get the right twist and not let the yarn drag on too early. The wool is short! The longest curls are just five cm. The majority of wool is between three and four cm. Here it välkardade kardrullar applying a conscious purring. The yarn is super thin and it goes many kardrullar on a spinning reel that can take about 80 grams of yarn spun with a 8.5:1 gear ratio, approximately 2500 m ply yarn per kilo. I haven't measured the grist yet but it is many meters already on that bobbin  and it is thin.


Mitt projekt med broderier på nålbundna vantar har nått en bit till. Mitt handspunna brodergarn är nu färgat i sex färger och beskrivningen är snart färdigställd. Återstår att fotografera under arbetets gång och lägga sista handen vid vantkiten.
Det broderade garnet ser ut så här:



My project with embroidery on naalbinding mittens have reached a bit further. My handspun embroidery yarns are now colored in six colors and the description is almost completed. It remains to shoot during the work and finalizing the mitten kitsThe embroidered yarn looks like this.

lördag 3 november 2012

Inför Allhelgonahelgen

Only in Swedish today

Fredagen - dagen före allhelgonahelgen, den stora gravsmyckningsdagen  i Sverige. Också vi, KM och jag, for stora rundan för att göra fint på våra nära och käras sista viloplats.
Även om man, som jag, anser att den platsen är bara för den världsliga, förgängliga delen av en person är det ett sätt att komma ihåg och ge en positiv tanke till de som varit här på jorden före oss. De är ju trots allt en anledning till att vi all finns.
Våra anhöriga är något spridda även om sträckan inte är alltför lång och betungande att ta sig.
Det är fascinerande att se mängden besökare på våra kyrkogårdar så här dagen innan den stora helgen. Vi var absolut inte ensamma om att göra fint på gravarna. En ständig ström av gående och bilar for runt och lade kransar och satte ljuslyktor till glädje för övriga besökare och de själar som samlats på platsen.
I vårt fall betyder besöken på kyrkogårdarna också att med stålborste och vatten ta bort den mossa och de lavar som gör allt för att ta över alla springor och också förinta namnen på dem vi vill komma ihåg.
Efter finputsning kan vi så lägga på granris och våra handgjorda kransar med dekorationer från vår plats på jorden som vi  tillverkat de senaste  femton åren. Alla med material från naturen och vår gård och helt utan konstgjorda dekorationer.
I år var stommarna av långhalm klädda med granris och dekorationer av röda grenar från buskar, blad av mahonia, fröställningar från kardvädd och stora öppna tallkottar.
Dessa kransar står sig gott i jämförelse med färdigköpta kransar och  de 'är dessutom gjorda med tanke på och omtanke om våra kära anhöriga.
Innan vi lämnade kyrkogårdarna  tände vi också ett ljus att lysa upp höstmörkret under de kommande helgdagarna.

måndag 29 oktober 2012

Regnrusk - Bad weather

English in between

Idag kan man instämma med låten "regnet det bara öser ned". Det regnar och blåser och det är inte det minsta inbjudande att göra något utomhus.
Bäst att ta tiden i akt och göra något vettigt av inomhusvädret.
De senaste två kvällarna har bestått av att handkarda min ungtacksull av Dorsetblandningen K skickade. Två kvällar med en första kardning. Mängder av kardflor.
Idag skulle alla kardflor blandas omsorgsfullt och kardas ytterligare en gång. Ullen blandades och det var bara att krypa upp i kökssoffan och börja från ena sidan av högen.
Fem timmar senare kunde arbetet beskådas och ryggen och benen, som nästan somnat av den ensidiga ställningen, rätas ut och väckas till livs igen.
Den kardade ullen skall spinnas till stickgarn och kanske bli en väst till KM. Så det dåliga vädret blev till en produktiv dag trots allt.

Today, one can agree with the song "rain just pours down." It was raining and blowing and it is not in the least inviting to do something outdoors. 
Best time to take the opportunity and do something out of the indoor weather.
T
he last two evenings have consisted of carding my young ewe wool of Dorset crossbred K sent me. Two evenings with a first carding. Lots of carded batts. 

Today, all the carded batts were thoroughly mixed and carded once again. The wool was mixed, and I just had to curl up on the kitchen sofa and start from one side of the pile. 
Five hours later, the work was done and the back and legs, which were almost asleep by the monotone  posture, was straightened and brought to life again. 
The carded wool will be spun into yarn and knitted to a slipover  for DH. So the bad weather became a productive day after all.

Utgångsläget innan blandning och ny kardning   - The carded batt before transformation

Efter andra kardningen  till kardrullar - After the second carding into rolags
 I leveransen från K fanns också ren Dorset. A den rena Dorsetullen kardades en del på maskin och spanns med långdrag till ett kardgarn. Trots att ullen verkade mjuk blev garnet inte så behagligt som jag förväntade mig utan kändes fortfarande lite strävt även efter tvätt. Baggullen, som inte hade någon speciell lukt innan tvätt fick en svag baggdoft efter tvätt.

In the delivery from K was also pure Dorset wool. The pure Dorset wool was carded on the drumcarder and spun woolen with a long draw . Although wool seemed soft yarn was not as comfortable as I expected, but still felt a bit rough even after washing. The rams wool, which had no specific odour before washing had a weak ram odour after washing.

Jag gjorde också ett test med en del av lockarna av crossbredullen som var extra fina. Dessa kammades med mina minikammar och spanns med kortdrag till ett entrådigt garn. Kamresterna kardades och spanns till ett mycket mjukt kardgarn.

Some of the crossbred locks were rather nice and well suited for combing with my mini combs  and were spun worsted to  singles. I spun the waste  after carding to a soft woolen yarn.


I korgen till vänster tackull, till höger baggull och i mitten en spole med entrådigt kamgarn framför denna kamresterna som spanns till kardgarn.   -  In the basket left Dorset ewe wool, right Dorset ram wool, in the middle a bobbin with combed crossbred wool spun worsted and in front the combed waste spun woolen.   

Ibland behövs dåligt väder för att ge oss möjlighet att sitta ner och göra ett långsamt arbete. Även detta leder så småningom till ett mer synligt resultat.

Sometimes we need bad weather to allow us to sit down and do a slow work. In a while this eventually leads to a more visible result.



fredag 19 oktober 2012

"Ull i kubik¨

Only Swedish about a wool exhibition 

Söndagen den 14 oktober 2012 samlades en grupp ullintresserade människor runt temat Ull och Får
- på längden och tvären .

Det var andra gången utställningen genomfördes och platsen var, liksom föregående år, Getteröns Naturum i Varberg.


Hela andra våning upptogs av montrar där  femton utställare ställt upp och visade upp sina produkter  - allt från ull till garn, skinn och färdiga kläder.
I  bottenplan pågick föreläsningar av Öströ Fårfarm, Ull i väst och Kerstin Paradis Gustafsson.

Otroligt nog så deltog tre utställare som samtliga är uppfödare av Ryafår.

Från vä Gertrud, Rya Gård,  i mitten  Annette , Hamra Gård och till hö Birgith , Hyltorna Gård och Gammeldags
Tillsammans med övriga uställare fick vi träffa många trevliga människor som trots det inte alltför inbjudande vädret sökt sig till Naturum för att uppleva ull i alla dess former.

I vår monter fanns både skinn, fälltäcken, ull och inte minst våra slöjdredskap som tilldrog sig intresse.
En spinnrock fanns också med för att visa det gamla hantverket i modern tappning.
Trots den strida ström av besökare som passerade hoppas jag att vi kunde förmedla något av den känsla vi har för ullen och för de fantastiska djur som bär den åt oss.


Vi ses väl nästa år?

I fårets tecken - All about sheep

English in between

Ny helg på ingående. Nästan en vecka sedan förra helgens aktiviteter som startade på lördagen med en resa till Vilske Kleva och  en fårmönstringskurs som hölls  hos Annika och Ulf i deras stora fårhus. Gården har Ryafår och Dala Pälsfår samt korsningar med köttras.

New weekend at depth. Almost a week ago last weekend's activities began on Saturday with a trip to Vilske Kleva and sheep muster course held at Annika and Ulf 's farm in their large sheep-pen. The farm has Ryafår and Dala Pälsfår and crosses for meet.




Vi träffades kl 11.00 för att lära oss att mönstra Ryafår.
Efter en genomgång av Carin Tidén om vad som ingår i mönstringen, gick vi till praktisk handling.
En mönstringsfålla var iordningställd med vågstation där fåren kunde fixeras för att ge möjlighet att bedöma kroppskonstitution och ull.


We met at 11:00 am to learn to sign Ryafår.
After a review of Carin Tidén about what is included in the inspection, we went into action.
A inspection pen was prepared with weighing station where the sheep could be fixed to provide the opportunity to assess body composition and wool.




En hjälpreda fanns på plats. Gårdens Border Collie såg till att alla vägda och mönstrade får kom in i rätt fålla. När hon inte arbetade tog hon tillfället i akt och såg till att få en dubbeldos av kel och klappar av deltagarna.

A helper was in place. The farm Border Collie made ​​sure all weighted and  visited sheep entered the correct fold. When she's not working, she took the opportunity and made ​​sure to get a double dose of cuddles and pats of the participants.


Efter instruktioner och lite inombords, varm ärtsoppa, hembakt bröd och en fantastiskt god fårkorv, var det dags för egen träning.

After instructions and some food , hot pea soup, homemade bread and a delicious sheep sausage, it was time for us to train on our own. 


Här pågår ullmönstring under överinseende av Carin.

Here underway wool muster under the supervision of Carin.





Svisch - och så var hösten förbi - Whoosh - and that was fall


English in between 

Har ni tänkt på hur fort tiden går när man är engagerad i något man tycker mycket om att göra och allt det där som man inte måste men borde får komma i andra hand.
Det har jag känt den sista månaden.
Jag har tänkt att skriva, varje dag, men dagen har gått och något annat har tagit den tiden som var avsedd för skrivandet.
Nu har jag äntligen funnit ro att koncentrera mig och sätta mig bekvämt tillrätta framför skärmen för att dokumentera september och oktobers aktiviteter.

Slutet av september bestod bland annat av att göra i ordning en vävstol till äldsta barnbarnet i yngsta dotterns kull. Detta barn är så intresserat av hantverk att det vore synd att inte se till att understödja hennes intresse och med positiv förstärkning se till att det blir ett intresse för livet.
Det var tänkt att hon skulle få en något större golvvävstol, men genom ett byte med äldsta dottern, som fick en Glimåkra med 100 cm invändig bredd fick vi en bord/golvvävstol "LillStina" istället. Den vävstolen har en  mer passande storlek för en nioåring.
Innan den kunde överlämnas till barnbarnet fick den en ordentlig genomgång med ytbehandling och uppsättning av en varp passande för många olika experiment, det bästa för att inte minimera en nioårings kreativitet.


Att vävstolen var till belåtenhet var tydligt.


Have you thought about how fast time goes when you're involved in something you really like to do and all the things that you do not have to do but should have done  come second.
That's the way I've felt the last month.
I've been meaning to write every day, but the day has gone and something else has taken the time, which was designed for writing.
Now I've finally found peace to concentrate and sit comfortably in front of the screen to document September and October activities.

End of September, which included the making of the order of a loom to our eldest grandchild in the youngest daughter's litter. This child is so interested in the craft that it would be a shame not to see to support her interest and positive reinforcement to ensure that there is a lifelong interest.
It was thought that she would get a slightly larger floor loom, but by chance we could give our eldest daughter a Glimåkra with 100 cm internal width, and she had a table / floor loom "LillStina" which we could have. The loom has a more suitable size for a nine year old girl.
Before it could be forwarded to the grandchild it got a thorough  surface refreshment  and  a warp suitable for many different experiments, it is best not to minimize a nine year old girls creativity.
That the loom was to the satisfaction was evident.

September innebar också start på höstens första spinnkurs för nybörjare. I vanliga fall brukar kursen omfatta två heldagar men denna kurs delades upp på fyra halvdagar istället.
Det är alltid inspirerande att ha kurser och få ge vidare en del av de kunskaper som samlats under tiden man utövat sitt hantverk.
Det är också spännande att se de enskilda kursdeltagarnas utveckling och den glädje de upplever när det hittar nyckeln till spinnandets hemligheter.
Deltagarna tar med sina egna spinnrockar som kan vara av de mest skiftande modeller. Det är ju dessa spinnrockar som är tänkta att användas för att åstadkomma det hett eftertraktade egenspunna garnet att använda till diverse stickprojekt och då är de dessa som de måste lära sig på. Det ges också tillfälle att gå igenom och justera inställningen av spinnrocken för att den skall arbeta så smidigt som det bara går.


Nästa kurs startar i november. Då som två kursdagar som blir lite mer komprimerade men med samma innehåll.
Eftersom kursdagarna ligger med fjorton dagars mellanrum ger det deltagarna tid att bearbeta och tillämpa sina nyvunna kunskaper på hemmaplan .


September also marked the start of the autumn's first spin course for beginners. Normally the course include two full days, but this course was divided into four half-day instead.
It is always inspiring to have courses and to be able to  pass on some of the knowledge gained during the time you practiced your craft.
It is also exciting to see the individual students' development and the joy they experience when they find the key to spin by hand.
Participants bring their own spinning wheels that can be of the most varied models. It's that  spinning wheels that are supposed to be used to achieve the coveted own spun yarn to use for various knitting projects and then it is these  they must use to learn on. It is also given the opportunity to review and adjust the spinning wheel to make it work as smoothly as it can.
The next course starts in november. Then as two training days, which will be a bit more compressed, but with the same content.
As the course days is  fourteen days apart, the participants have time to process and apply their newly acquired skills at home.

Vad vore en höst utan något för sinnet. Vi brukar göra små upptäcksresor i vår omgivning. Eftersom vi har djur blir det för det mesta dagstripper. Så också i år. I gränstrakterna till Småland ligger en gammal kvarn med ett enormt vattenhjul. Kvarnen var i gamla tider en  så kallad  tullkvarn vilket innebar att av varje säck malt mjöl skulle mjölnaren ha en kappe mjöl för sitt arbete. En kappe motsvarade ca 4,58 l mjöl.
Gammalsjö Tullkvarn  var i bruk fram till 1942 då den hårda vintern förstörde kvarnhjulet. Kvarnen har restaurerats och står idag öppen för besökare.




What would a fall, but for the mind. We usually make small journeys of discovery in our environment. Since we have animals, it is mostly day trips. So also this year. In the border regions to Småland is an old mill with a huge waterwheel. The mill was in ancient times known as a duty grinder which meant that each bag of malt flour miller would have a peck flour for their work. A peck equivalent to about 4.58 liters of flour.
Gammalsjö Customs mill was in use until 1942 when the harsh winter destroyed the mill wheel. The mill has been restored and is now open to visitors.



söndag 9 september 2012

Färg, färgning och får - Colour, dyeing and sheep

English in between

Hösten är en arbetsam tid då allt skall ske. Det naturen ger skall tas tillvara. Hösten är också tid för insamling av de sista färgväxterna och tid att plocka svamp, både matsvamp och färgsvamp.
Svampplockning för färgning är för mig alldeles nytt även om jag samlat på mig en del färgsvampar sedan några år.
Det jag sysslat med några veckor är färgning med växter. Mitt handspunna garn, det entrådiga, har färgats för att få komma till sin rätt i rosengångsvävnader för att komplettera våra skinn och bli till fälltäcken, och tretrådigt garn har färgats till mina nålbindningspaket.

De växter jag använt för min färgning har varit färgkulla, renfana, gullris, vass och pors. Dessa har kompletterats med krapp, blå bresilja och indigo.
Samtliga bad har gett mer än en färgning med flera nyanser som resultat. Flera nyanser har också åstadkommits med användning av vitt och ljusgrått garn. Gula färger har sedan överfärgats med indigo för att få gröna färger och vitt garn har fått blå nyanser, de första färgstarka de senare åt det ljusa eller till och med bleka hållet.

Något som jag efterlyser är etiketter i plast som håller för vatten och färgbad utan att utplånas eller gå sönder. Har du hittat sådana får du gärna tipsa mig.


Autumn is a busy time when everything will happen. What nature gives shall be utilized. Autumn is also the time for collection of the last colour plants and time to pick mushrooms, both edible mushrooms and mushrooms  for color.
Mushroom picking for dyeing is to me brand new even though I collected some color mushrooms several years ago.
What I worked with for a few weeks is dyeing with plants. My handspun yarn, the singles, has been dyed to become Rose path patterned fabric  to complement our sheep skin  in making fold quilts (fälltäcken) and the three plied yarn is dyed for my nalbinding kits

The plants I used for my dyeing has been golden chamomile, tansy, goldenrod, reeds and bog myrtle. These have been supplemented with madder,  logwood and indigo.
All baths have given more than one staining with several nuances that result. Several shades have also been achieved with the use of white and light gray yarn. Yellow colors were then dyed with indigo to green colors and white yarn got shades of blue, the first color strength of the latter to the bright or even faded completely.

Something I would like is  plastic labels that hold the water and dye without erase or break. Have you found these, please tell me.


Entrådigt handspunnet ullgarn av Ryafårets ull  - Singles, handspun yarn from our Ryasheep

Renfana, pors, gullris. T v längst upp renfana överfärgat med indigo
Tanacetum vulgare, Myrica gale, Solidago canadensis. Top left also dyed with indigo

Färgkulla tre bad + indigofärgat  t h  -   Anthemis tinctoria three dye +and dyed with indigo at the top right         

Indigo på vitt garn två nyanser, blå bresilja tre bad samt 3:e badet krapp längst upp till höger
Indigo on white yarn, logwood three dye and the third dye of madder top right.
Innan detta års färgeskapader är över skall det färgas med svamp också. En del betmedel saknas ännu så det blir några dagars uppehåll.

Before this year's color escapades are over, I will dye with mushrooms too. Some mordants are not yet available so it will be a few days break.

Att bli intresserad av färgning med svampar har lett till några intressanta vandringar i skogen, både vår egen och andras.
Också i år har jag hittat en del blodspindlingar även om jag fann fler i fjol. Några fina exemplar av sammetsfotad pluggskivling fick följa med hem och lades tillsammans med de tidigare funna exemplaren. Andra rariteter som svavelgul tofsskivling och svavelskivling ligger nu torkade för att kunna kompletteras till en rimlig mängd för färgning.


Becoming interested in dyeing with mushrooms has led to some interesting walks in the woods, both our own and others.
Also this year I've found some Cotinarius although I found more last year. Some fine specimens of velvet footed plug mushroom got to come home and put together with the previously found specimens. Other rarities Moorland tuft mushroom and sulfur mushroom is now dried to be supplemented to get a reasonable amount to dye.


Torkad blodspindling (och ytterligare några spindlingar)  - Dryed  cortinarius sanguineus (and some other)

Igår var vi ute och fann gul rottryffel i mängder och även om jag då inte visste om den gick att använda tog vi med den hem och tittade i vår nya svampbok "Färgsvampar och svampfärgning". Mycket fina bilder som faktiskt stämmer med de svampar jag har hittat i naturen och med bra redogörelse för var de kan växa. För mig som inte har annat än matsvampböcker är den guld värd.

Yesterday we went out and found the yellow root truffles in abundance and although I did not know if it was possible to use, we took it home and looked in our new mushroom book "Color Fungi and fungal staining." Very nice pictures that actually reflects the mushrooms I have found in nature, and with good explanation of where they can grow. To me that does not have anything but food mushroom books is worth gold.


På en nedfallen asp hittade vi också det jag förmodar är platticka.

On a fallen aspen we also found what I assume is flat ticking  (Ganoderma applanatum).

Platticka som växt precis så i skikt ovanpå varandra   - Ganoderma applanatum  grown in  layers on top of each other
En svamp som jag däremot gick bet på är denna, en sopp med en röd skiftning vid hatt basen. Vet du vad det är för svamp vill jag gärna veta det.

A fungus that I do not find the name of, is this, a soup with a red tinge at the hat base. Do you know what kind of mushroom it is, I'd like to know.

En rörsopp men vilken?   - A Boletus but which one

Våra lamm växer. En del har blivit riktiga sötnosar och en del har hittat bättre gräs på andra sidan stängslet. Ja det är inte så farligt som det låter. Vi har höhäckar för tillskottsfoder nu när gräsets växtförmåga har avtagit och mellan utrymmet där dessa står och en passage finns ett stängsel som inte är tillräckligt spänt. Två illbattingar har kommit på att man kan tränga sig igenom maskorna och gå ostört och äta på andra sidan stängslet.
De är riktiga ögontjänare för så fort man kommer i närheten försvinner de som ett huj igenom maskorna tillbaka till tryggheten och mammorna igen.
Jag kan inte låta bli att gå runt bland tackor och lamm och ta foton, men så mycket rumpor man får se på bilderna.
Några bilder kan däremot ge riktigt bra uppfattning om hur de troligtvis kommer att arta sig. Vårt enda Värmlandsbagglamm har riktigt fina utåtgående horn vilket är bra. Han är först född och börjar närma sig mönstringsålder dvs 120 dagar.


Our lamb is growing. Some have been real sweethearts and some have found better grass on the other side of the fence. Yes it's not as bad as it sounds. We have trays for hay now that the grass plant's ability diminishes and the space where they are and a passage is a fence that is not sufficiently tight. Two rascals has come  to know that you can squeeze through the mesh and go undisturbed and eat on the other side of the fence.
They are real eye servants. As soon as you get close, they will disappear as a flash through the mesh back to safety and mothers again.
I can not help but walk around among the ewes and lambs and take photos, but so much butts you'll see in the pictures.
Some pictures can however give really good idea of ​​how they are likely to be shaping up. Our only Värmlandsbagglamm have really fine outward horns which is good. He is the first born and is approaching the age of "looking over" ie 120 days.





Även om vi har genbank och man inte skall mönstra, tycker jag att det är bra att veta vilka lamm som har en viss ulltyp, vilken tacka som har lyckats föda upp sitt/sina lamm på ett bra sätt, så det är vad vi har framför oss nu.
Våra Rya/Klövsjö lamm skall mönstras också dessa med avseende på ullkvalitet. Tillväxten hos lantrasfåren är ju svår att jämföra med köttraser. Våra Ryafår brukar inte ha vuxit färdigt förrän de närmar sig året i motsats till köttraser som skall bli slaktmogna på fyra - sex månader. Däremot kan man vid 120 dagar ta ullprov och se hur ullen kommer att utveckla sig hos det enskilda fåret.




I år kommer vi inte att kunna ta hjälp av Ryaklubbens ullbedömmare  utan får göra en bedömning själva. Eftersom jag arbetat och arbetar med ull i alla former bör det inte vara alltför svårt.
I år har vi inte mer än tre Rya/ Klövsjöbaggar, resten är tacklamm. Alla lamm är mycket fina.


Although we have gene pool and you should not "look them over", I think it is good to know which lambs have some wool-type, the ewe that has managed to raise her lamb in a good way, so that's what we have in front us now.
Our Rya / Klövsjö lamb also will be looked over  for wool quality. Growth of Landrace sheep's difficult to compare with meat breeds. Our Ryafår usually do not have finished growing until they approach the year as opposed to meat breeds that should be slaughtered  at four - six months. However, you can, at 120 days, takewool samples and see how the wool will develop in the individual sheep.
This year we will not be able to take  help from Ryaklubben to judge the wool ,but must assess this ourselves. Since I have worked and are working with wool in all forms, it should not be too difficult.
This year we have no more than three Rya / Klövsjö Rams the other are ewe lambs. 


Till vår hjälp har vi vår alltid villiga Border collie Nellie som ser till att vi inte blir översprungna vid utfodringen.

Nellie, our Border collie, helps us with the sheep. Always ready to stop the sheep when we put hay in the rack.

Nellie är alltid alert  - Nellie in action.

Kul att träna när fåren äter   - It's fun to work out when the sheep eat their hay

Det är alltid roligt med beröm  -  Nellie appreciate some credit
PS Lammen är till salu vid fyra månaders ålder. Kontakt se Gammeldags  DS

torsdag 30 augusti 2012

Namn, identitet, alias

Att finnas på internet med företag, blogg, deltagande i communities med mera innebär att bli sedd, hörd och tillgänglig för alla.
Samtal förs under pseudonym, den ena mer fantasifull än den andra.
Ibland är det bra att få möjlighet att vara anonym och att kunna uttrycka sina innersta tankar och åsikter.
Det är också helt OK, men bara om det inte skadar, förnärmar eller förnedrar någon annan.

Sen är det det där med anonymitet, skall vi vara anonyma i samtal med andra?
Vågar vi inte stå för våra frågor, påståenden och våra åsikter?
Det är en sak att vara anonym på ett allmänt forum men om man vänder sig till ett företag med frågor om produkter, ber om råd eller vill ha rekommendationer om tillverkare eller liknande och inte använder sitt namn utan ett alias, då blir i alla fall jag f-bannad.
Den som inte vill använda sitt eget namn i kommunikation med vårt företag skall inte räkna med att få svar från oss.
Nej! Att visa så mycket respekt för att man upptar ett företags eller privatpersons tid när man  skickar e-post som skall läsas och begrundas, och att uppge sitt namn, tillhör väl vanligt folkvett som inte kostar ett dugg om man har ärliga avsikter.

lördag 25 augusti 2012

Får man bli förälskad i ...

Only  in Swedish today

Frågan i rubriken är berättigad.
En ljushylt skönhet tog mina tankar i besittning igen för några veckor sedan. Tankar som sedan dess snurrat runt i mitt huvud som, tänk..., tänk om...varvats  med försök till kontakter med andra skönheter, granskats, rannsakats och skärskådats ur alla synvinklar för att slutligen falla till ro i  någon slags slutligt accepterande att...   nej det är inte tänkt så...    nej det är nog inte meningen att..
Tankarna väcktes till liv igen när en mer företagsam person tog ett kliv och gick till handling.
Tänk om...
En snabb mailkontakt, ett telefonsamtal och slutligen, en bilresa för att besiktiga, värdera och eventuellt komma till ett beslut.

Igår gick vi upp tidigt, i alla fall med mina mått mätt, åkte iväg för att leverera och montera en vävstol och på vägen beskåda min åtrådda.
Efter nästan tre timmars resa i bil anlände vi till vårt delmål och jag drabbades omedelbart av den stora förälskelsen. Det man bara hört talas om men aldrig tror sig få uppleva.
Där stod hon, som levt ett liv av beundran, men ack så outnyttjad. Hon som var avsedd att utföra både stora och små ting.
Jag såg att hon levde upp och visade fram sina bästa företräden. Så subtila detaljer, så funktionella och så undervärderade.
Skaparens avsikt var inte ett liv i en undanskymd tillvaro, som ett objekt till beskådan. Nej hon var avsedd att arbeta för sitt uppehälle och samtidigt visa upp sin glans.

Hon fick följa med på vår fortsatta resa för att leverera och montera vävstolen. Hon fick också komma med oss hem och installerades sent i natt i sin nya tillvaro.
Och så, idag, var det dags att utforska alla hennes företräden och göra henne presentabel och redo för våra gemensamma äventyr.
Omsorg gavs både här och där med klappar, kramar och strykningar  och slutligen var hon klar för det stora provet.
Och se, fram kommer en skönhet från 1947, skapare okänd, tillverkad i björk med detaljer i masurbjörk. Utväxling 14:1 och bara så vacker .

Tyvärr Polonaise, det blir inte du som får lov att uppfylla  mina önskningar. Det blev en norsk-dansk-svensk dam, en skammelrock, eftertraktad sen lång tid och äntligen min.


Min skammelrock  ( till höger skymtar min långrock)

Fina svarvade detaljer med inläggningar av ben

torsdag 16 augusti 2012

Paus i arbetet - A pause in work

English in between

Söndagen den 12:e  kom med sol och värme och vi landade i Ramnaparken i god till innan öppningstiden.
Vi placerades med vårt pick och pack nästan vid kyrkoingången. Kan undra om det var en fingervisning från en Högre Makt?
Dagen avlöpte bra med bakgrundsmusik från Riksspelmansstämmans spelemän, varvat med tal under utdelningen av Zornmärken.
Besökare passerade vårt stånd, en del stannade till och handlade och vi fick många trevliga pratstunder med intresserade betraktare.
Förutom våra slöjdredskap, sländor och skinn, visade vi också hur det går till att spinna på långrock. Ett gammalt redskap som inte ses så ofta.
En del bilder togs med vår nya kamera, som vi använt ganska flitigt sedan vi köpte den, några skall också visas här när de är redigerade.


Sunday, the 12th came with sun and warmth and we landed in Ramnaparken well before opening time.
We were placed, with our belongings,  almost at the church entrance. I wonder if there was a hint from  Heaven?
The day passed off well with background music from  
musicians attending the Riksspelmanstämma, interspersed with speeches during the distribution of Zorn tags.
Visitors passed through our booth, some stopped and we had many pleasant chats with interested viewers.
In addition to our craft tools, spindles and skins, we also showed how it is to spin the Great Wheel. An old gear that is not seen as often.
Some images were taken with our new camera, which we've used quite frequently since we bought it, some will also appear here as they are edited.



En dag i friska luften tillsammans med likasinnade, en del bekanta från andra liknande arrangemang, sol och värme och en viss skärpt vakenhet, innebär att kommande dagar har känts ganska sega innan kroppen återgått till sitt vanliga tempo.
Så igår var det dags att bryta arbetsdagarna med en runda bland second -hand butikerna i vår omgivning. Inte för att vi behöver något mer att fylla vårt hus med utan för att det är ett trevligt nöje och kan innebära att man hittar precis det där som man inte visste att man behövde.

Och det var precis vad som hände på det första stället vi gick in i. Där stod den, en spinnrock tillverkad av Oskar Persson i Grönared, Hyssna. En make till mina två tidigare.

A day in the fresh air, with like-minded people, some familiar from other similar arrangements, sunshine and a sharpened alertness, means that the days have seemed pretty tough before the body returns to its normal pace.
So yesterday it was time to break the working days with a round from second-hand stores in our environment. Not that we need something more to fill our houses with, but because it is a nice theme and may mean that you will find just the stuff that you never knew you needed.

And that was exactly what happened in the first place we went in. There it stood, a spinning wheel made ​​by Oskar Persson Grönared, Hyssna. spinning wheel similar to my two earlier ones.



Hyssnarockar  tillverkare t v Johannes Persson t h Oskar Persson - Spinning wheels from Hyssna, Sweden
Den ena tillverkad av Oskars far, Johannes, den andra av Oskar själv. Jag tittade på rocken. Som de tidigare tillverkade av Oskar, lite rå i utseendet, med samma typiska bemålning, med ett hjul som roterade så grannt och med tre medföljande spolar. En viss tveksamhet inträdde. Jag behöver ju inte fler spinnrockar. Det finns ett åtskilligt antal i huset alla redan.
Vi gick en vända runt butiken och tittade men inget annat föll oss på läppen. Då säger husbon'n, ta den den är ju OK. Efter en lätt förvånad känsla som snabbt gick över i glädje blev det så att spinnrocken fick följa med oss hem.
Döm om vår förvåning när vi kom hem och kunde konstatera att spinnrocken aldrig spunnits på. Spinnvingen var helt orörd, spolarna inte inslitna och gick så trögt att den tänkta spinnerskan förmodligen aldrig fick rocken att fungera, trampan inte ett endaste dugg sliten och inte heller skruven till rockmor. Det kändes plötsligt helt OK att den blev vår.
I morse tog husbon'n fram filen och gradade av spolarna invändigt. Ett drag var det enda som behövdes.
Skruven till rockmor krävde lite mer omsorg men efter en stund gick det som smort. Haha, en aforism minsann. Alla rörliga delar "smordes in" med paraffin för att glida lätt mot varann, drivsnöre applicerades och sen var det dags att provspinna.


One made ​​of Oskar's father, Johannes, the second of Oskar himself. I looked at the spinning wheel. As previously manufactured by Oskar a bit raw in appearance, with the typical paint, with a wheel rotating so nicely and supplied with three bobbins. Some doubt arose. I need not more spinning wheels. There are a considerable number  in the house already.
We went for a spin around the store and looked but found nothing else we wanted Then hubby says, take it it's very OK. After a slight sense of surprise that quickly went over in joy, we took the spinning wheel  home with us.
Imagine our surprise when we got home and found that the spinning wheel was never spun on. The flyer was completely untouched, the bobbins not worned and went so slowly that the intended spinner probably never got her spinning wheel to work, the treadle had no markes on it  and the screw to move the motherboard wasn't used either. It suddenly felt completely OK that it was ours.
This morning hubby took the file and burred by the bobbins inside. One draw was all that was needed. The screw to the motherboard required a bit more care but after a while it went like a charm. Haha, an aphorism indeed. All moving parts "was applied" with paraffin to slide easily against each other, drive cord was applied and then it was time to test spin.


Min "nya," obrukade spinnrock.   - My  "new" not used spinning wheel

Wow! Superbt! Hon går raskt och jämt. Utväxlingen mättes upp till 10,5:1 vilket gör den lite långsammare än Oskar's och fader Johannes rockar som brukar ligga runt 12:1. Vi har nämligen kunnat konstatera att far och son inte på något vis standardiserat varken spinnvingar eller spolar utan var rock fick sin spinnvinge med spolar passande till denna. En del ser ut att kunna passa sinsemellan men det finns skillnader.
Det vi vet om Perssons är att de förutom träarbete på rockarna också smidde hjulaxlar och spinnvingens pipa/ten. På Grönared fanns nämligen en smedja en bit från boningshuset med verkstaden.
Rockarna från Perssons spreds över landet även om de är vanligast förekommande i Västergötland, Halland Bohuslän och Småland.


Wow! Superb! She walks briskly and evenly. The ratio was measured to 10.5:1, which makes it a bit slower than the spinning wheels Oskar and his father Johannes tended to do, with a ratio around 12:1. We have found that father and son are in no way standardized neither spindle flyers or bobbins, but each spinning wheel got its flyer  and bobbins to fit each other.  Some look like they could fit another, but there are differences.
What we know about Persson is that in addition to wood work on spinning wheels he also forged axles and flyer  spindles. On Grönared there was a forge some distance from the dwelling house with its garage.
Spinning wheels from Persson's spread all over the country although they are most abundant in Västergötland
Halland, Bohuslän  and Småland.


Ja så var det det här med förvaringen. Men som di gamle sa' " finns det hjärterum finns det stjärterum". Vi skall nog hitta en plats också till denna.
För den som inte förstått det än så gillar jag att spinna på "snedrockar". Jag är fortfarande fascinerad över de hantverkare som levde på 1800-1900-talet som med handdrivna svarvar och handredskap (tänk dig det, ingen maskinell utrustning som kunde drivas med elektricitet utan handdrift) kunde åstadkomma dessa avancerade redskap. Ja jag anser att de är avancerade även om man inte som på dagens spinnrockar har "allt i ett" och kan byta spinntrissa utan att skruva av den befintliga. Tekniken är trots allt densamma och det kunde man redan för 2-300 år sedan. Inget är nytt under solen även om det finns vissa som framhåller det nya framför det gamla.
Det är med spånad som med mycket annat  - ju mer man kan, desto mer inser man hur mycket man har kvar att lära.
Det gör i alla fall mig en smula ödmjuk inför andra människor.


Well, then it was this with storage. But as the old people has told us " if there is a room in your heart, there is a place to sit". We should probably find a place also for this one.
For those who not understand it yet, I like to spin on "saxonys ." I'm still fascinated by the craftsmen who lived in the 1800-1900's whom with the hand-operated lathes and hand tools (imagine that, no mechanical equipment that could be powered by electricity only hand operation) could produce these advanced tools. Yes I believe they are advanced even if they not, like today's spinning wheels, has it "all in one" and can use another whorl without unscrewing the existing one. The technology is after all the same and it was already possible for 2-300 years ago. Nothing is new under the sun, although there are some who points out the new over the old.
It is with spinning as with much else - the more you know, the more you realize how much you have left to learn.
It sure make me a little humbled by other people.


Jag hittade av en tillfällighet en devis på ett Twitterkonto som fick mig att fundera lite extra. Personen  skrev ungefär så här " Beblanda dig inte med idioter! De drar ner dig till sin egen nivå och slår dig i huvudet med sina erfarenheter."
Kan undra hurdan människosyn man har när man författar en sådan devis?
Det fick mig att författa min egen. " Det finns ingen så liten och obetydlig att han/hon inte kan lära dig något. Bakom den fasad du ser kan det gömma sig en ny Einstein."
I mitt arbetsliv har jag kommit i kontakt med människor av alla de sorter. Av alla har jag kunnat lära mig något som jag kunnat lägga till mina egna erfarenheter och på så sätt se ytterligare en dimension av min verklighet.


I found by chance a motto on a Twitter account that made me think a little extra. The person wrote something like "Don't mess with idiots! They drag you down to their level and beat you over the head with their experience."
I wonder how you look at other people when writing such a motto?
It made me write my own. "There are none so small and insignificant that he / she can not teach you anything. Behind the facade you see, it can hide a new Einstein."
In my working life I have come into contact with people of all kinds. Of all I've able to learn me something I could add my own experiences and thus see another dimension of my reality.