måndag 21 mars 2016

Provvävning i Göta

Mitt arbete med att provväva ett tweedtyg är nu avslutat. Förutom att väva tyget har jag också haft möjlighet att utvärdera Göta som provvävstol.
Jag har tidigare enbart vävt i Fia som är en "storasyster" till Göta med kassetter som sätts i en golvstående ställning. Kursdeltagarna på kursen där Fia fanns var inte överdrivet förtjusta över att väva  i Fia, kanske till en del beroende på att man för varje gång man skulle väva var man tvungen att hämta fram sin kassett och placera den i ställningen och dessutom skulle man ansluta tramporna. För den inte helt vana väverskan/vävaren var detta ett moment som inte sågs med förtjusning.
Att väva i Göta är inte en allt igenom upplyftande historia heller. Vävstolen är liten och kan fällas ihop men den blir också instabil och känns en aning leksaksaktig.
Min Göta blev en aning förändrad innan jag gjorde min provvävning. Bland annat blev den försedd med lattor och tramporna fick öglor för att underlätta knytningen av tramporna.
En liten vävstol kan vara svår att komma till för att klara upp- och nedknytning. Så inte denna som inte har så mycket delar som kommer i vägen för arbetet. Lattorna utgjorde en del till slutupplevelsen. Dubbeltrampning har aldrig varit min favorit även om det är ett alternativ till en nedknytning med flera skaft till varje trampa eller användandet av lattor.
En annan nackdel, som jag trots allt inte besvärades så speciellt av vid vävning av tweed som skall beredas, är att tillslaget i en så liten och klen vävstol blir mycket begränsat och även om jag efter massor av års vävning har lärt mig att knycken är viktigare än kraften bakom slaget så tycker jag inte att Göta passar för tätslagna vävar.

Göta med lattor

Min väv solvades i ett brutet fiskbensmönster med tät randning och alternativ solvning i växlingen för att få ett mönster som passade mig.
Varpen innehåller fem nyanser skiftande mellan beigebrun, gråbrun, brun, grå och rosa. Samtliga garner melerade. 
Varpningen skedde på enklast tänkbara sätt med användning av varpställningen jag använder när jag varpar till korta band.


Göta med varpen framknuten

Jag provade med tre olika inslag 
  • dels samma inslag som varpen men i  den beigebruna färgen
  • ett handspunnet entrådigt garn med gråton, något tunnare än varpgarnet
  • ett handspunnet oblekt garn också något tunnare än varpen.
Varpen som jag satte upp mätte endast två meter och efter framknytning och efsingar räknats bort blir den sammanlagda vävräckan ca 1,5 meter.
Tanken är att de olika färgerna skall klippas isär i två delar vardera, den ena delen tvättas och valkas lätt medan den andra behålls  naturell.
Vävprov innan beredning
Känslan i väven skiljer sig en del i de olika delarna. Delen med inslag samma som varpen är sträv och betydligt vassare i känslan än delarna med mina handspunna garner.
Mönstret, den brutna fiskbensvarianten, syns tydligast med det ljusaste inslaget där kypertlinjerna syns bäst.
Maken gillar den mörkaste varianten och jag vacklar mellan varpgarnsinslaget och det ljusaste.
Nu återstår beredningen och sen kan man avgöra vilken del som kommer att få bli tyg. Tanken är också att göra ytterligare prov i en annan teknik där det vackra garnet kommer mer till sin rätt. Vilken det blir är inte helt klart ännu. En sak är säker - det blir provväv i en av mina golvvävstolar. Jag har ett antal att välja mellan.






Inga kommentarer: